Min kompis tittade upp tidigare ikväll. Och det var det jag verkligen behövde. En skitbra ursäkt att inte springa ner till affären för att SONEN kanske ville ha lite smågodis..ja eller hur :-) Nej jag tog en kopp kaffe med en skvätt grädde i. Det höll mig mysigt mätt.

Åt tonfiskröra och ägg till frukost (ovanligt), omelett med lax till lunch och kyckling med fetaost, sås och gröna bönor till middag. En bra matdag, som hade kunnat gå så illa. Men man märker ju att suget försvinner efter ett tag. Gäller bara att stå emot när det är som värst.

Nu har jag tagit ett långt varmt bad, efter en skittråkig, regnig och allmänt jobbig dag, med sötsug, hoppig och trotsig unge och en liten tjej som spydde 3 ggr. Liten sover sedan ett bra tag nu, stora plutten ligger och lyssnar på Mamma Mu i sängen och jag skall avnjuta ännu ett kapitell i boken Matrevolutionen. Än så länge är jag överväldigad..bra, nyttig och skrämmande läsning. Jag rekommenderar den till alla som vill gå ner i vikt, eller bara äta hälsosamt.

Imorgon hoppas jag på en bra dag, regnfri så det blir en promenad ute med barnen till lekplats och fårhage, fri från godis och bull-sug, och att virrvarret i huvudet lugnar ner sig.

Ha en trevlig kväll och god natt.

Känner mig så oerhört kass. Är sugen på allt och inget. Skulle kunna springa ner med barnen i regnet till affären just nu bara för att köpa ngt, men jag skall inte göra det.

Detta är ett hemskt missbruk, och det allra svåraste. Sprit och knark kan man leva utan, men mat måste finnas i ditt hem varje dag. Du måste handla det, tillaga det, äta det, och helst njuta. Men att njuta lite för mkt eller av fel saker är helt fel. Det är en väldigt svår balansgång att gå...

Jag har ju misslyckats varje gång, och en del av min börjar tänka, men varför skulle du klara av det denna gången?? Och jag vet inte vad jag skall svara...för vad är det som gör ifall jag klarar av det? Är det min vilja? Nej jag tror inte det. För jag vet att det har gjorts undersökningar där det bevisades att hjärnans makt över ditt beroende är starkare än enbart din vilja. För alla vi feta människor är inte lata. Vi VILL gå ner i vikt, men har inte de rätta redskapen för att göra det. Som jag...

Jag skall kämpa vidare, för vad händer om jag ger upp nu? Jo, jag går upp den vikt jag gått ner, och kanske några kilo till. Och sen då? Jo då mår jag ännu sämre, ännu mer ångest, missnöje, självförakt..nej det går inte att leva så längre.

Jag kommer in hit och skriver av mig istället, jag leker med mina barn, pratar med mina kompisar och försöker göra allt för att jag skall komma tillbaka på banan igen.

Japp, så bestämmer vi! :-)